Forskning

Introduktion

motljus

Den guidade formen av Shinrin-Yoku och Skogsterapi är en del av en mer omfattande vetenskap som undersöker hälsoeffekter i mötet mellan Människa och Natur. Studier på guidad Shinrin-Yoku och Skogsterapi på olika håll i världen, har kunnat påvisa signifikanta nivåer av minskad stress, ett stärkt immunförsvar, sänkt blodtryck, en förbättrad kognitiv funktion, minskade nivåer av ångest och depression, ökad kreativitet samt flera andra resultat inom närliggande områden, som gemensamt bidrar till ett ökat välbefinnande, såväl psykologiskt som fysiologiskt. De har genomförts på olika sätt och på flera olika typer av naturkontakt; sensorisk och neurologisk stimulans av naturvistelse, guidad sinnlig kontakt genom shinrin-yoku, direktkontakt med organiska sammansättningar i jorden, inandning av frisatta ämnen från träd och växter samt det förändrade beteende vi ofta uppvisar efter en längre tid i naturen. Flera studier fokuserar på fysiologiskt mätbara nivåer av ämnen i t ex blod och saliv och EKG. Andra fokuserar mer på psykologiska utfallsmått för att mäta personliga upplevelser av guidade naturvistelser..

Till denna forskning kan vi även lägga till en omfattande mängd vetenskapliga studier på mindfulness, eftersom Shinrin-Yoku i vissa delar skulle kunna benämnas som ”mindfulness i park och skogsmiljö”. Shinrin-Yoku har därför, genom forskning och erfarenhet, kommit att utgöra en hörnsten i förebyggande hälsovård och medicinsk och psykologisk behandling i Japan.  En utveckling som förhoppningsvis kan få större spridning i världen och bli en del av hälso- och sjukvårdens insatser för att stödja fysiskt och psykologiskt välbefinnande hos befolkningen, även här i Sverige.

Fysiologisk forskning och välbefinnande

Intresset ökar för forskning som undersöker kopplingen mellan naturvistelser och vår fysiska hälsa. Nedan finner du några av de studier som genomförts på den hälsobefrämjande effekten av Shinrin-Yoku genom att följa upp och genomföra mätningar av fysiologiska reaktioner och förändringar.

Psykologisk forskning och välbefinnande

Här nedan följer några av de studier som fokuserat på upplevt välbefinnande genom psykologiska utfallsmått. Det är forskning som bedrivits i olika populationer och från skiftande delar av världen.

Sammanfattning av forskningsläget

Det finns numer flera sammanfattningar av forskningsläget kring det som allmänt kan benämnas som ”Grön Hälsa”. Det är studier som generellt lyfter hur viktig naturen är för det mänskliga välbefinnandet. Det kan nämnas att det numer även finns ett växande intresse för den ömsesidiga interaktionens/relationens effekt för både natur och människa. Men här presenteras än så länge sammanfattningar av studier som behandlar positiva aspekter av guidad naturkontakt för människan.

Svensk forskning och artiklar

Svensk forskning inom flera områden av miljöpsykologi har vi blivit internationellt erkänd. Detta gäller inte minst  det arbete som pågår kring den rehabiliterande trädgårdsterapin som bedrivs på SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) i Alnarp. Här nedan följer ett axplock av den mångfald av svenska studier som genomförts och som förhoppningsvis kan ge vidare referenser och inspiration.

  • Restorative Environments, Hartig, 2004 – Ladda ner PDF här
  • Greenspace, Sensory Dimension, Stress Restoration, Grahn&Stigsdotter, 2009 – Ladda ner PDF här
  • Finding Stress Relief in The Forest, Annerstedt el al. 2010 – Ladda ner PDF här
  • Forest, Trees and Human Wellbeing, Nilsson, 2010 – Klicka här
  • Nature Rehab for Stress Related Illness, Palsdottir et al. 2014 – Klicka här
  • Forest Rehab and Exhaustion Disorder, Sonntag-Öström, 2014 – Klicka här
  • Nature Assisted Rehab for Stress and Depression, Währborg et al, 2014 – Klicka här

Barn och Naturterapi

I en värld där barn och ungdomar uppvisar en ökning av stressrelaterad ohälsa är forskning inom naturbaserade miljöinterventioner ett viktigt arbete. Inte minst för att vidga perspektivet på våra grundläggande behov av naturkontakt i vardagen och för att evidensbasera naturorienterade interventioner för implementering inom vård- och omsorg.

Tidningsartiklar